×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Grupputveckling

Hej i värmen!

Något som återkommer under traineeåret är IMGD-modellen som handlar om en grupps utveckling över tid. IMGD står för Integrated Model of Group Development och är en modell framtagen från många års forskning som menar att en grupp går igenom fyra faser över tid:

1 Tillhörighet och trygghet

2 Opposition och konflikt

3 Tillit och struktur

4 Arbete och produktivitet

I de tidigare faserna finns fokus på relationer och känslor och i de senare faserna ligger fokus på arbete och uppgifter. Förhoppningen är att nå den fjärde fasen där gruppen anses vara ett högpresterande team.

Under traineeårets gång studeras och utbildas vi ju som bekant av två processledare från GR. Gruppen hade nyligen samtal med processledarna kring vilken fas som gruppen befinner sig i. Jag tolkade det som att några personer troligen befinner sig i fas 2, och några fortfarande i fas 1. Kanske är någon redan inne i fas 3. Det kan märkas att vi är i olika stadier och förhoppningen är nu att vi ska utvecklas framåt. Vi har jobbat tillsammans i snart 9 månader nu och förhoppningen är ju givetvis att gruppen ju ska nå fas 4, vem vill inte vara ett högpresterande team! Men för det krävs att vi går igenom exempelvis fas 2 med opposition och konflikt. Jag upplever det som att vi kämpar med detta för tillfället, och att vi troligtvis är på väg över denna puckel. För några är det naturligt med konflikt och meningsskiljaktigheter och för andra är det jobbigt.

För att lyckas komma framåt i utvecklingen får gruppen hjälp av processledarna med övningar som är lämpliga för där vi befinner oss för stunden. Det är en otrolig chans för utveckling. Tänk dig att du har personer kunniga i ämnet som sitter och studerar ditt och din grupps beteende under ibland en hel dag, och sedan ger feedback och skräddarsyr övningar för att ni ska komma framåt i er grupputveckling. Kontinuerligt, under ett års tid. Jag nyper mig själv i armen ibland för att förstå att jag fick chansen till detta.

Nu är det snart semestertider, och jag vill avsluta detta inlägget, och den gångna tiden, med att tacka alla er som gör detta möjligt!

Emma Olsson
Stadsbyggnadskontoret
FS5

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6