Nytt år och nya möjligheter
Efter ett mycket annorlunda år i Covid-19s tecken kändes det helt klart skönt sätta punkt för det gångna året. Likt många andra ser jag med tillförsikt fram emot det nya året, med förhoppning om att vi står inför en ljusare framtid i takt med att vaccinet rullas ut. Jag som står för bloggande den här veckan heter Carolina Camacho, och är anställd som biträdande projektledare på Framtiden Byggutveckling, Göteborgs kommunala byggherreföretag. Där sysslar jag med att driva byggprojekt från detaljplan till hyresrätter som överlåts till kommunens förvaltande hyresbolag. För mig känns det viktigt göra något som bidrar till samhället.
Den som hängt med på vår resa vet att första breddningsperioden i traineeprogrammet är i full gång. Därmed har jag i drygt två månader nu varit stationerad på Flodéns, som är en byggentreprenör och således viktig pusselbit i byggprocessen. Att få testa på en ny arbetsplats har varit spännande, även om försvårad situation med Covid-19 inneburit att fysiska möten ersättas med digitala. Som med allt annat så finns det både för och nackdelar med de digitala lösningarna. Det man kan konstatera är att det är en styrka att vara flexibel och kunna hitta nya sätt att jobba på. Men nog ska jag erkänna att det varit trist att alla kafferaster med kollegor på arbetsplatsen uteblivit. Tack vare att många runt omkring gör sitt yttersta för gemenskapen kan även digitala julavslutningar bli oförglömliga.
Som ni kanske förstått har jag under första breddningen valt att ”hoppa” ett steg i kedjan av aktörer, från byggherre/beställare till byggentreprenör, för att öka förståelsen om byggentreprenörens drivkrafter och utmaningar. Jag tror att den här kunskapen tar längre tid att tillskansa sig utanför traineeprogrammet, och de nya perspektiven tror jag är viktiga för att kunna sätta allt i ett större sammanhang och se helheten. Nyttigt för mig som individ och viktigt för branschen. Nu fortsätter jag arbetsdagen (12.10) med att förbereda frågor inför tre intervjuer, där jag ska intervjua en arbetschef, en entreprenadingenjör och VD’n på företaget. Dessutom ska jag ha en lunchträff med mentorn som jag tilldelats under traineeprogrammet. Spännande dag va?
Önskar er alla en fortsatt härlig andra vecka på det nya året!
PS. Som kan utläsas från bilden, är årets case med temat ”framtidens stationsutrymmen och att leda mot ett rörligt mål” inget som löses i en handvändning. Ni hänger väl med tills slutet och idéseminariet hoppas jag?
Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver. Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?
Tack för mig och ha det fint! Vänligen,