×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Ta vara på varandras olikheter

Nyss hemkommen från årets studieresa till Hamburg så är det min tur att ta över stafettpinnen för bloggen. Angelica heter jag och när jag inte är på studieresa, breddning, utvecklingsdagar eller jobbar med de andra traineerna i vårt case så arbetar jag på Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad. I grunden är jag Väg- och vatteningenjör och tog examen sommaren 2018 och innan traineeprogrammet har jag jobbat ett år som konsult med grundvattenfrågor. På Park- och naturförvaltningen arbetar jag med genomförande av stadsutvecklingsprojekt och med min bakgrund som ingenjör får jag chansen att arbeta med allt från tillgänglighetsfrågor till hur vi anpassar staden till ett ändrat klimat.

Ett projekt jag arbetar i är upprustning av strandkanten vid vallgraven i Trädgårdsföreningen. Arbetet väcker många frågeställningar. Hur ska vi bygga för att klara stigande vattennivåer och mer regn? Hur kan kanten utformas för att djurlivet i kanalen kan bevaras, eller till och med förbättras? Hur kan projektet samordnas med andra projekt i staden? Och i allt detta får vi inte glömma att ta vara på vår historia. Ovan mark är Trädgårdsföreningen är en historisk park som är skyddad enligt lag och under mark finns troligen fornlämningar.

Under traineeprogrammet har jag fått en djupare insikt över hur stadsutveckling är ett komplext samspel mellan historia, nutid och framtid. Olika aktörer, olika intressen, olika kompetens, olika arbetssätt, olika tidsperspektiv, samma stad. Under min första breddningsperiod på Peab Anläggning arbetade jag på avdelningen för trafikanordningar samt på projektet Spårvagnsdepån på Ringön. På Peab fick jag lära mig vikten av att skydda både personal på byggarbetsplatsen och trafikanter under byggtiden. Även hur Peab använder sig av enkla rutiner, ordning och reda och strukturerade kommunikationsvägar för att upprätthålla kvalitet och för att alla ska komma hem säkert efter arbetsdagen.

Förra veckans studieresa till Hamburg var ytterligare ett bevis på ett komplext samspel. Vi valde Hamburg som resmål då den, likt Göteborg, är en gammal hamnstad som utvecklar vattennära områden till att bli levande stadsdelar. Just likheterna mellan Hamburg och Göteborg var något vi som traineegrupp inriktade oss på innan resan. Redan på första studiebesöket i den nybyggda stadsdelen HafenCity poängterade VDn för områdets utvecklingsbolag, Jürgen Bruns-Berentelg, istället olikheterna för städerna. Exempelvis har Hamburg helt andra utmaningar med klimatanpassning då staden regelbundet drabbas av översvämningar på grund av tidvatten, stormar och klimatförändringar.

Att identifiera just olikheter var något vi i traineegruppen även fick göra på andra plan. Under resan har vi fått lära känna varandra mycket bättre. Det har varit väldigt roligt att se fler sidor av varandra och jag ser verkligen fram emot att tillsammans hitta sätt att ta vara på våra olikheter. För jag tror att det är just olikheterna som skapar den bästa gruppen, och slutligen den bästa staden!

Angelica Lexell
Park- och naturförvaltningen
FS6

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6