×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Tillbaka på bygget 2

Hej!  

Nu är det Fastighetskontorets och min tur att berätta om hur vardagen för en trainee kan se ut. Jag som skriver heter Leo och arbetar som exploateringsingenjör på enhet BoStad2021. Som tidigare trainee vid pennan nämnde så är vi nu tillbaka på våra hemorganisationer efter två månader av breddande. Jag kommer knyta an lite till min föregångare, då jag har gjort den omvända resan. Från Fastighetskontoret till Wästbygg, där jag huvudsakligen har spenderat tiden ute i produktion. De erfarenheter som jag tar med mig från produktionen är något som jag upplever som högst relevant utifrån min roll på Fastighetskontoret. Projektet som jag var på är också en del i en av de planer som ingår i BoStad2021, vilket gjorde breddningen lite extra spännande för min del.  

Väl tillbaka på Fastighetskontoret tog det inte många dagar innan jag fick anledning att besöka mina gamla kollegor ute på Gunnestorpsvägen i Tuve. Den här gången var det ett samordningsmöte där de intilliggande projekten och staden satt ner och gick igenom framdriften. Att i den här typen av situationer ha en djupare förståelse för frågorna i fokus, utifrån de olika aktörernas perspektiv, är ett exempel på lärdomar som jag tar med mig. Vilket jag ser som en styrka då jag ska ta mig an det genomförandeansvar som vi på exploateringsavdelningen har blivit tilldelade av staden. Dessa erfarenheter är något som jag tar med mig och har förhoppningen om att kunna dela med mig av till mina kollegor, då närvaron ute i produktion inte alltid hinner prioriteras från fastighetskontorets sida. Däremot så finns det väldigt mycket annat som görs på fastighetskontoret vilket jag har fått möjligheten att se närmare på den här perioden, då jag har varit runt internt en hel del på de olika avdelningarna.  

En stor del av kärnan i Framtidens Samhällsbyggare är möjligheten att uppleva olika perspektiv, vilket är något som jag tror människor mår bra av att utsätta sig för. Förståelsen för de personer som vi arbetar med är i min mening en grundförutsättning om vi vill driva framgångsrika projekt tillsammans. Det är lätt att bara se den delen av projektet som ligger framför näsan på dig. 

Den senaste tiden har också varit en intensiv period i traineegruppen och vi håller på att sammanställa de sista förberedelserna inför vår studieresa till Hamburg. Även om mycket av tiden har gått till förberedelser så händer det en hel del annat i gruppen. På de senaste utvecklingsdagarna var fokus konflikthantering, en pusselbit som förhoppningsvis kan leda till att vi utnyttjar de olika viljor och tankar som finns inom gruppen.  Om vi gör det på ett framgångsrikt sätt så kommer vi och vårt arbete med Skeppsbron att utvecklas konstruktivt. Inriktningen i arbetet med Skeppsbron är något som vi arbetar med och många intressanta spår dyker allteftersom upp. Förhoppningsvis så kommer vi efter nästa veckas studieresa att ha fått ytterligare infallsvinklar på hur branschen skall kunna skapa framtidens städer genom projekt som utformas med hänseende till hållbarhet och genomförbarhet. 

Leo Lindegård
Fastighetskontoret
FS6

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist