×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Tillbaka på bygget 2

Hej!  

Nu är det Fastighetskontorets och min tur att berätta om hur vardagen för en trainee kan se ut. Jag som skriver heter Leo och arbetar som exploateringsingenjör på enhet BoStad2021. Som tidigare trainee vid pennan nämnde så är vi nu tillbaka på våra hemorganisationer efter två månader av breddande. Jag kommer knyta an lite till min föregångare, då jag har gjort den omvända resan. Från Fastighetskontoret till Wästbygg, där jag huvudsakligen har spenderat tiden ute i produktion. De erfarenheter som jag tar med mig från produktionen är något som jag upplever som högst relevant utifrån min roll på Fastighetskontoret. Projektet som jag var på är också en del i en av de planer som ingår i BoStad2021, vilket gjorde breddningen lite extra spännande för min del.  

Väl tillbaka på Fastighetskontoret tog det inte många dagar innan jag fick anledning att besöka mina gamla kollegor ute på Gunnestorpsvägen i Tuve. Den här gången var det ett samordningsmöte där de intilliggande projekten och staden satt ner och gick igenom framdriften. Att i den här typen av situationer ha en djupare förståelse för frågorna i fokus, utifrån de olika aktörernas perspektiv, är ett exempel på lärdomar som jag tar med mig. Vilket jag ser som en styrka då jag ska ta mig an det genomförandeansvar som vi på exploateringsavdelningen har blivit tilldelade av staden. Dessa erfarenheter är något som jag tar med mig och har förhoppningen om att kunna dela med mig av till mina kollegor, då närvaron ute i produktion inte alltid hinner prioriteras från fastighetskontorets sida. Däremot så finns det väldigt mycket annat som görs på fastighetskontoret vilket jag har fått möjligheten att se närmare på den här perioden, då jag har varit runt internt en hel del på de olika avdelningarna.  

En stor del av kärnan i Framtidens Samhällsbyggare är möjligheten att uppleva olika perspektiv, vilket är något som jag tror människor mår bra av att utsätta sig för. Förståelsen för de personer som vi arbetar med är i min mening en grundförutsättning om vi vill driva framgångsrika projekt tillsammans. Det är lätt att bara se den delen av projektet som ligger framför näsan på dig. 

Den senaste tiden har också varit en intensiv period i traineegruppen och vi håller på att sammanställa de sista förberedelserna inför vår studieresa till Hamburg. Även om mycket av tiden har gått till förberedelser så händer det en hel del annat i gruppen. På de senaste utvecklingsdagarna var fokus konflikthantering, en pusselbit som förhoppningsvis kan leda till att vi utnyttjar de olika viljor och tankar som finns inom gruppen.  Om vi gör det på ett framgångsrikt sätt så kommer vi och vårt arbete med Skeppsbron att utvecklas konstruktivt. Inriktningen i arbetet med Skeppsbron är något som vi arbetar med och många intressanta spår dyker allteftersom upp. Förhoppningsvis så kommer vi efter nästa veckas studieresa att ha fått ytterligare infallsvinklar på hur branschen skall kunna skapa framtidens städer genom projekt som utformas med hänseende till hållbarhet och genomförbarhet. 

Leo Lindegård
Fastighetskontoret
FS6

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6