Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

Framtiden ser onekligen ljus ut!

Framtiden ser onekligen ljus ut!

 

Hej!

Mitt namn är Mohammed Daebes och jag är anställd på PEAB Anläggning. Jag har studerat till Civilingenjör på Luleå Tekniska Universitet och ingår nu alltså i programmet Framtidens Samhällsbyggare. Ett program som jag hade höga förväntningar på och som än så länge varit helt fantastiskt. Jag startade min traineeperiod ute i produktionen där jag under tre månaders period fick vara med i mitt första byggprojekt! En spännande period som lärde mig mycket. Just nu är jag på Lerums kommun och har alltså gått från en privat aktör till en offentlig aktör. Jag har under min tid i Lerum exempelvis fått delta i byggmöten där Lerum varit beställare och där PEAB suttit på andra sidan bordet som entreprenör. Detta har varit jätte intressant och att vi traineer får tre breddningsperioder gör att vi får en förståelse för hela byggbranschen, vilket är otroligt bra när man kommer ut som ny i branschen. Det ger oss också en chans att förstå andra aktörer.  Det har nu gått nästan 5 månader sedan vi traineer påbörjade traineeprogrammet. Det har gått otroligt fort och vi har nu endast 2 veckor kvar på den första breddningsperioden.

Sedan det senaste blogginlägget har vi varit på ytterligare en av CMB:s byggluncher. Denna gång handlade föreläsningen om ”När skrotar vi ritningen”. En intressant föreläsning som handlade om BIM (Building Information Model) och VR (Virtual Reality) och hur teknologin sakta men säkert börjar implementeras mer och mer i byggbranschen. Detta ger oss en möjlighet att redan i ett tidigt skede se hur den tilltänka byggnaden ser ut genom att vi fritt kan röra oss i modellen, men även möjlighet att hämta ut all information som vi behöver utan att behöva gå igenom de traditionella ritningarna och beskrivningarna. Teknologin behöver fortfarande utvecklas men jag tror på att man inom en snar framtid kan skrota många av dagens pappershandlingar.


            

Arbete i fokusgrupperna


När det kommer till vårt Case har vi i traineegruppen sedan utbildningsdagarna arbetat mycket i fokusgrupperna. Vi är fyra fokusgrupper som arbetar på olika håll med olika ansvarsområden. För att varje grupp skulle få en förståelse var de andra grupperna var i sin process hade vi planerat in ett stormöte med fokus på metodpresentation. Mötet hölls på Inhouse Tech och där fick varje fokusgrupp presentera hur man angripit sitt område, vilka behov man har från storgruppen samt presentera de tankar och idéer man kommit fram till. Detta var väldigt givande och man märker hur varje fokusgrupp verkligen kommit fram med intressanta idéer om hur vi kan utveckla och förändra Friskväderstorget. Samtidigt ser man hur traineegruppen även kommer med bra förslag på hur vi i gruppen kan sätta bollen i rullning för att säkerställa att vårt arbete leder till något vettigt och inte bara mynnar ut i ett material som inte utnyttjas. Framtiden ser onekligen ljus ut i Göteborg och det gäller att kommunen, entreprenörer och andra aktörer satsar på att även utveckla förorterna.

Framtiden ser även väldigt ljus ut för oss traineer sett till programmets återstående nio månader men även sett till de närmsta veckorna. Vi har två veckor kvar innan vi återvänder till vårt hemföretag och samma vecka som vi återvänder åker vi på studieresa till Berlin!

Auf Wiedersehen!