×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg

 

Mitt rum, ditt rum, allas rum

Mitt rum, ditt rum, allas rum

Jag är omtumlad. Under fredagen den 15 mars samlades tusentals människor i över hundra länder för en global klimatstrejk. I Göteborg samlades det människor i alla åldrar på Gustav Adolfs Torg för att vara del av denna världsrörelse. Ramsor rungade på torget och ett flertal talare ställde upp för att uttrycka sin frustration, rädsla och hopp om framtiden. Det var en blandad sinnesstämning över torget men det som var tydligt var att alla tillsammans ville verka för en bättre, mer hållbar värld.

Nästa gång jag tog mig till samma torg var det för en annan anledning. Det var för att sörja och visa solidaritet för de som föll offer av terrorattacken i Nya Zeeland. Och istället för rungande ramsor på torget så uttrycktes förtvivlan och sorg. Innan jag berättar vem jag är och vad jag gör vill jag här uttrycka min tacksamhet för de eldsjälar som hjälper till och arrangerar samlingar som visar på att vi människor kan vara enade över tid och rum mot gemensamma utmaningar. Det ni gör behövs och ni behövs, tack till er.

Under denna helg fick jag uppleva hur viktigt offentliga rum är i en stad. Det är i dessa rum som det ges möjlighet till möten bland människor med olika bakgrund och där man kan konversera, skratta, gråta och förstå varandra. Jag fick också inblick i hur viktigt det är för en stad att ha dessa rum tillgängliga.

Jag heter Mikael Bergqvist och är anställd som biträdande plansamordnare på Göteborgs Stads trafikkontor. Jag arbetar med detaljplaner och är ett kugghjul i ett större system som får staden att fungera mellan husen. Man kan säga att vi på trafikkontoret bedriver en verksamhet som endast uppmärksammas när det är problem i trafiken. Mina arbetsdagar spenderas med intressanta diskussioner och beslut och jag lär mig någonting nytt varje dag. I mitt arbete får jag vara med i tidigt stadie av den stadsutveckling som sker, jag får arbeta med komplexa frågor om hållbarhet i förhållande till hur man rör sig i staden. Det som jag är med och planerar påverkar och påverkas av mänskliga behov och tekniska innovationer. Utmaningarna inom samhällsbyggnad är intressanta och stimulerande men blir i många fall väldigt komplexa då vi bygger utifrån fler och fler behov.

Varje torsdag träffar jag resterande traineegrupp i Framtidens Samhällsbyggare och arbetar med vårt casearbete. Att vara trainee i Framtidens Samhällsbyggare är enligt mig den bästa möjliga start efter min utbildning. Bara på den korta tid som jag har varit trainee har jag fått ovärderliga perspektiv som hjälper mig och kommer att hjälpa mig långt framöver i mitt yrkesliv som samhällsbyggare.

Mina framtidsvisioner inom samhällsbyggnad och hållbarhet är positiva. Det kommer alltid finnas något att förbättra för att vår stads befolkning ska ha det så bra som möjligt.

Mikael Bergqvist
Bitr. plansamordnare Trafikkontoret
FS5