×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Förberedelse inför sista breddningsperioden

Förberedelse inför sista breddningsperioden

Hej igen!

Detta är mitt andra inlägg i bloggen för den fjärde omgången av framtidens samhällsbyggare. Räknat från mitt första blogginlägg så har jag hunnit med att avverka min andra breddningsperiod på Västfastigheter och förbereder mig inför den sista. Sista breddningsperioden ska jag spendera på en av stadens förvaltningar, Kretslopp och vatten.

Den andra breddningsperioden spenderade jag hos Västfastigheter. Jag fick chansen att vara ute på totalt fyra olika projekt, Östra Sjukhuset, Mölndals Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhus samt Högsbo sjukhus. Här fick jag en bred inblick i projektledarnas vardag. Jag träffade även anställda som arbetar med drift, underhåll och förvaltning av olika slag men även verksamheten på sjukhusen. Det som jag fann extra givande var mindre projektmöten där vi ansvarade för projektledningen. Vi samlade konsulter och verksamheten för att diskutera en mindre om- och tillbyggnad. Verksamheten bidrog med sina behov och hur lokalerna används samtidigt som projektet var av en skala som var lätt att omfamna. Informationen som delgavs från verksamheten var enormt viktig för alla inblandande men även slutprodukten. Jag hann även med att få arbeta med en gammal klasskamrat som kommit in bra i sin roll som projektledare på Västfastigheter, vi utbytte idéer, perspektiv samt blickade tillbaka på våra tidiga dagar som studenter. Jag vill passa på att tacka alla på Västfastigheter för en riktigt bra breddningsperiod och önskar er alla lycka till ute i projekten.

Mellan breddningsperioderna har jag varvat med perioder på mitt hemföretag Peab Anläggning AB. På Peab har jag varit tillbaka på mitt ”hemprojekt” där vi driver anläggningsarbeten för en tredje kontorsbyggnad på området Lyckholms. Jag har varit på studiebesök på projektet Platinan, som är en nybyggnation kring centralenområdet som uppgår till ca 60 000 kvm lokalyta. Under en vecka har jag fått följa med våra egna geotekniker. Geoteknikerna hjälper till ute i projekten där de agerar som en stödfunktion. Eftersom jag själv läst geoteknik och skrivit ett examensarbete inom ämnet var det väldigt kul att få utforska geoteknikernas vardag. Detta är en bland många av fördelarna med att vara trainee, att vi har möjligheten att utforska just det som vi själva finner intressant. Själv ser jag resan som trainee som ett oändligt bygge, där vi bit för bit bygger på med mer kunskap och erfarenhet. Man skulle kunna likställa det med stora infrastruktursatsningar och byggprojekt. Först bryter man ner det i en skala som går att visualisera, för att sedan ta sig an olika delmål som driver projekten stegvis framåt mot färdigställandet av en verklig produkt. Även efter produkten är levererad så lever det man engagerat sig i vidare och växer inom oss. Vi utvecklas, även om vi ibland har svårt att övertyga oss själva om att detta, så sker det undermedvetet.

Nu är det en vecka kvar innan jag ska ta mig an den sista breddningsperioden på Kretslopp och vatten (KoV). Som trainee kommer jag vara placerad på avdelningen stadsbyggnadsenheten under avdelningen utveckling och projekt i Hjällbo. Här kommer jag få ta del av hur Göteborgs stad arbetar med VA-frågor i detaljplaneprocessen – från planbesked till antagen plan. Jag kommer även att följa med handläggare på möten i olika detaljplaneärenden och projekt, hjälpa till med tillhörande uppgifter, dessutom kommer jag få en större uppgift i form av en dagvattenutredning att arbeta på under min tid hos KoV. På Lyckholms utför vi just nu VA-arbeten, så det ska bli riktigt spännande att få ta del av vad som händer med vattnet innan det slutligen distribueras fram till oss, men även vad som händer med spill och dagvatten efter det vi kopplat på oss på nätet. KoV förvaltningen är politiskt styrd, ledd av vattennämnden i Göteborg Stad. Båda mina tidigare breddningsperioder har varit ledda av nämnder. När det gäller infrastruktursatsningar har politiken en avgörande roll för om projekten blir av eller ej. Ser man till vårt uppdrag i traineegruppen så avgör politiken även där i fall Sverige kommer få en ny höghastighetsbana. På tal om politik så närmar sig riksdagsvalet med rasande fart! Något som också närmar sig är vår presentation av vårt idéseminarium, hoppas vi ses där!

Hälsningar

Darko