×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Framtidens samhällsbyggnad

Framtidens samhällsbyggnad

Nu är vi traineer tillbaka i Göteborg och på våra arbetsplatser igen efter vår studieresa (och helg) i Nederländerna vilket verkligen har förenat nytta med nöje. Schemat har varit fullspäckat med intressanta och givande studiebesök som vår proffsiga ”resegrupp” har ordnat för oss. Vi har bland annat hunnit besökt fem olika tågstationer Amsterdam Centraal, Amsterdam Zuid, Rotterdam Centraal, Schiphol Station och Utrecht Centraal. Vi har även fått åka självkörande bussar och höra om dagens och framtidens teknologi relaterade till bussarna. Samt fått förståelse för TOD som är en typ av stadsutveckling som maximerar mängden bostads-, kommersiella och fritidsutrymmen inom gångavstånd från en kollektivtrafiksknutpunkt. Det jag främst tar med mig från studieresan är alla spännande diskussioner vi haft inom traineegruppen, de nya idéer som kläckts och den inspirationen vi fått från de människor vi träffat och de platser vi besökt. Den här resan kommer definitivt att vara till hjälp i vårt fortsatta arbete med vårt case. Mer om studieresan kommer ni kunna läsa om i vår reserapport som kommer att publiceras här på hemsidan.

När jag skulle skriva det här inlägget frågade jag mina kollegor vad de ville läsa om och fick svaret ”vad önskar du att se mer av i samhällsbyggnadssektorn?” I höstas deltog jag i CMB:s strategidag – från forskning och innovation till praktisk nytta. Under en eftermiddag var vi hundra personer från akademi och företag som fick lyssna till inspirerande föredrag och diskutera utmaningen att inom samhällsbyggnad ta till sig av forskning och nya innovativa idéer. Från de efterföljande diskussionerna fick jag uppfattningen att man generellt inom samhällsbyggnad undviker förändring och utmaningar genom att behålla de arbetsmetoder man är bekväm och trygg i. Detta tror jag håller tillbaka branschen och våra arbetsplatser från att utvecklas i samma tempo som samhället i övrigt.

Göteborgsregionen bland många andra regioner växer och vi står inför stora utmaningar när det kommer till samhällsbyggnad. Genom utveckling, forskning och innovationer kan vi möta en del av dessa utmaningar men i slutändan krävs det att vi tillsammans hjälps åt för att en förändring ska ske. För vad skulle hända om vi började ifrågasätta hur vi arbetar? Om vi testade att göra våra arbetsuppgifter på nya sätt? Och våga implementera och prova nya idéer?

Till sist vill jag rekommendera er som är på väg ut i arbetslivet att söka till den femte omgången av Framtidens Samhällsbyggare. Jag är väldigt tacksam över att ha fått möjligheten att börja mitt arbetsliv genom att vara en del av Framtidens samhällsbyggare och en del av Peab Anläggning.

Lovisa Strandberg
Peab Anläggning AB