×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren

Hemma igen!

Hemma igen!

Sedan två veckor tillbaka befinner vi traineer oss på våra hemarbetsplatser igen. Jag som skriver detta blogginlägg heter Iris Hultgren och har min bakgrund på Chalmers och programmet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggteknik. Sedan i september förra året är jag anställd som biträdande projektledare på Trafikkontoret.

För min del har långsiktig planering för nya bostäder och verksamheter på Fastighetskontoret bytts ut mot projektledning av gatuutbyggnad inom olika exploateringsprojekt. Att jobba i ett tidigt skede innebär att inget är bestämt, allt kan ändras och att politiken är ständigt närvarande i ens arbete. I genomförandeskedet, som jag är van vid, jobbar man mot ett tydligt och konkret mål och löser problemen efterhand som de uppstår. Att samordna byggnation av gator med ledningsägare som har sina ledningar i gatorna samt exploatörer som bygger bostäder i anslutning till gatorna innebär många möten och diskussioner med övriga aktörer i projekten. För mig som mestadels föredrar miljöombyte och samarbete framför att sitta större delen av dagen vid skrivbordet passar rollen som projektledare bra.

De projekt jag jobbar med ingår i BoStad2021 som är en satsning från Göteborgs Stad i samarbete med stadens olika byggaktörer. Målet är att färdigställa 7000 bostäder utöver normalproduktion till 2021. Här arbetar vi med parallella processer, vilket till exempel innebär att arbetet med att ta fram ritningar för gatorna kan påbörjas innan trafikförslaget är helt bestämt. Det görs för att bostadsbyggandet ska kunna ske snabbare men kräver också nya utmaningar då förutsättningarna för projekten kan ändras under tidens gång. Tidspressen är större än i normalproduktionen, men samtidigt finns det en extra anledning att fira när en detaljplan väl vunnit laga kraft och projektet är redo att byggas ut!

Utöver våra vanliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen jobbar vi nu för fullt med vårt case och tillhörande planering av studieresa. I slutet av februari åker FS4 till Nederländerna för att studera järnvägsstationer samt stads- och teknikutveckling kring kollektivtrafikknutpunkter i Amsterdam, Rotterdam och Utrecht. Förhoppningen är att resan ger oss nya idéer om hur området kring den framtida stationen i Borås kan utformas när höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Stockholm byggs.

Till sist vill jag naturligtvis uppmuntra alla er som ska ge er ut i arbetslivet efter sommaren att söka till Framtidens Samhällsbyggare 5 innan den 9 mars! Att bygga en stad kräver mycket samarbete mellan de aktörer som är inblandade i olika skeden. Som trainee har man möjligheten att förstå de olika parter som medverkar i projekten utifrån deras synvinkel. Det är ett perfekt tillfälle att prova på att jobba inom flera delar av branschen samtidigt som ett stort fokus läggs på ens personliga utveckling.

(På bilden längst ner ser ni en selfie från dagens reseplanering!)

Iris Hultgren
Biträdande projektledare på Göteborgs Stad Trafikkontoret