Hemmaperiod på Framtiden Byggutveckling

Hej! Jag som skriver det andra blogginlägget från den fjärde omgången av framtidens samhällsbyggare heter Linus Ånevall och är anställd i det allmännyttiga byggherrebolaget Framtiden Byggutveckling. Jag har sedan i våras en examen från LTH som civilingenjör inom lantmäteri med inriktning mot fastighetsekonomi. Det här blogginlägget sträcker sig över två veckor och jag ska berätta om vad som pågår i min vardag på hemmaföretaget och hur det kan se ut som trainee i framtidens samhällsbyggare.

Hos Framtiden Byggutveckling har jag en tjänst som biträdande projektledare. Arbetsuppgifterna har än så länge inneburit att delta i olika möten och lösa diverse frågor som uppstår i samband med bostadsprojekt. Att vara ny på jobbet är spännande men dock inte alltid helt lätt. Tur är då att jag har en handledare för vägledning i mina dagliga arbetsuppgifter samt att diskutera branschrelaterade frågor med. Att ha stöd av någon med erfarenhet från branschen är värdefullt och ett privilegium som alla vi traineer har, både hos de företag vi är anställda hos men också under de tre breddningsperioderna. Genom att delta i ett tvärvetenskapligt traineeprogram, med breddning hos såväl privata som offentliga aktörer, får alla vi traineer förhoppningsvis en mer nyanserad bild av branschen.

Utöver mina vanliga arbetsuppgifter har vi på byggutveckling hunnit med ett studiebesök i Fristad för att titta på och lära oss mer av trähus, något som för tillfället är väldigt intressant hos oss.

Som min föregångare Lina nämnde har vi tilldelats ett stadsutvecklingscase att arbeta parallellt med under traineeprogramets 14 månader. Att få 16 nyexaminerade traineer med olika utbildningsbakgrund att skapa en gemensam arbetsprocess och en målbild, som alla står bakom, är lättare sagt än gjort. Startsträckan har varit lång men den senaste veckan har en del bitar fallit på plats och vår case-organisation har tagit form. Som tur är erbjuder traineeprogrammet ett gediget utbildningspaket och värdefulla verktyg att tillämpa när vi kör fast i vårt arbete.

Förutom att arbeta med vårt eget case har vi även deltagit på FS3s idéseminarium. De presenterade sitt förslag på hur Friskväderstorget i Biskopsgården kan utvecklas. Såklart satte de ribban högt och vi har verkligen stora skor att fylla. Vi får helt enkelt se om drygt ett år, men jag har höga förhoppningar på oss.

Idag är det första fredagen i november och för oss traineer innebär det ett frukostseminarium arrangerat av CMB. Temat för dagen var Från Älvstrand till Älvstad – att skapa förändring. Vi fick lyssna på Johan Ekman från Älvstranden Utveckling berätta om arbetet med att utveckla Eriksberg och Lindholmen till levande stadsdelar - intressant!

 

Linus

Skilda världar

Skilda världar

Vanligtvis hör jag hemma på Göteborgs stads fastighetskontor där jag arbetar med planering och utveckling på strategiska avdelningen. Men sedan drygt en månad tillbaka befinner jag mig på Peab anläggning på bygget av en vätgasanläggning på Preems raffinaderi i Torslanda, eller raffet som det också kallas. Fastighetskontorets charmiga sekelskiftesbyggnad är utbytt mot byggbodar och min vanliga klädsel i kjol har fått byttas ut mot flamskyddssäkra varselkläder. Normala kontorstider med otaliga möten har förbytts till fyradagars-vecka med långa arbetsdagar och ett evigt springande mellan kontor och byggarbetsplats. Och leran! Den blöta leran som kletar sig fast på kläderna och som inte går att få bort förens den torkat. Då spricker de steltorkade klädesplaggen och ett fint damm sprider sig i rummet och lägger sig som ett grått täcke över allt i dess närhet.

Jag är utbildad arkitekt vid Lunds tekniska högskola och är tränad för att arbeta i tidiga skeden av byggprocess. Många av de projekt som jag är en del av på fastighetskontoret kommer inte generera någon byggnation förrän om ca 10 år och inte sällan är projekten något abstrakta. Det är en stor skillnad mot det projekt jag nu befinner mig på, där vi bygger här och nu. Det är en kick att se projektet rent fysiskt växa fram ur leran. Det konkreta i att det som diskuterats ena dagen byggs nästa dag. Och till skillnad från fastighetskontoret där det vanligtvis finns flera olika ärenden på ens bord, så finns här bara ett, vilket gör att man fokusera totalt på en sak. Det är som om allt annat förvinner, det skapas en egen värld.

Jag har börjat se ett mönster här på raffet, dramaturgin i de dagliga skeendena. Likheterna med de såpoperor som förr var så vanligt förekommande, är slående. Med den stora skillnaden att intrigerna inte kretsar kring kärlek, onda tvilling eller minnesförluster, utan kring vatten, lera, betong och nya ritningar. Varje dag dyker nya ”plot twists” upp. Inte sällan uppstår en ”cliffhanger” där jag på kvällen funderade över; Hur ska det gå nästa dag? Som tur är mina kollegor på raffet väl rustade att möta de hinder som ställs i deras väg och de låter inte dem bli mycket mer än farthinder. Det är just denna uthållighet  och handlingskraft som har imponerat mest på mig under min tid på raffet.

Skillnaderna mellan de två arbetsplatserna är många, men så också likheterna. Samma driv och entusiasm för projekten som jag sett dagligen på fastighetskontoret, finns närvarande här på raffet. Tålamodet att förklara och inkludera den som är ny. Och kanske den starkaste likheten, strävan efter att göra ett bra jobb.

När jag kommer tillbaka till fastighetskontoret i slutet av januari så har jag inte enbart med mig minnen från två roliga månader från en annan verklighet, jag har också med mig en ny pusselbit till min förståelse för hur byggbranschen fungerar. Förhoppningsvis gör denna erfarenhet mig bättre i min yrkesroll.

Emma Larsson
Göteborgs stad fastighetskontoret, strategiska avdelningen – planering och utveckling // Peab anläggning