×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Nu tar kungälvarna över!

Nu är det dags för oss kungälvare att ta stafettpinnen för bloggen, spännande!

Saba Shahriari heter jag och är en av tre traineer som är anställda i Kungälvs kommun. Uppvuxen i skånska Lund med cykelavstånd till universitetet var det ganska givet att jag ville läsa vidare. Städer har alltid fascinerat mig, och det var när jag blev introducerad till stadsplanerarprogrammet på Malmö högskola som jag visste att jag ville bli samhällsplanerare. Efter att ha läst min kandidat i Malmö sökte jag mig tillbaka till Lund för att läsa en master i kulturgeografi på internationell nivå.

Det  krävs det något alldeles extra för en inbiten skåning att flytta till västkusten. Dock gjorde enhetscheferna på Samhällsbyggnad i Kungälv valet mycket lätt när de introducerade sig själva, deras verksamhet och Kungälvs kommun vid första träffen. Kungälv ligger mitt i smeten i en ständigt expanderande region, och kommunen växer så det knakar. Det är roligt att många söker sig till Kungälv för att bygga, men det kräver också ett stort ansvar från kommunens sida att erbjuda kvalitet och en god stadsutveckling. Detta bemöter man med nytänk och arbete över gränserna - enheterna arbetar i nära dialog med varandra i ett öppet landskap, vilket skapar förutsättningarna för ett gott samarbete. När jag såg att Kungälv har många av de kvaliteterna jag söker i en arbetsplats tog det inte lång tid innan flyttlasset letade sig 29 mil nordväst.

Något enhetscheferna inte nämnde (men som vi fick veta ganska snart efter att vi började) var vilka fina handledare vi hade fått tilldelade. Här ovan ser ni en dagsfärsk bild på oss i samlad trupp (minus mig själv, någon måste ju ta bilden), mätta och belåtna efter en lunch på Club Evergreen. På mötet pratade vi mycket om hur vi uppfattat vår första tid i Kungälv, kommande arbetsuppgifter och hur vi känner inför vår första breddningsperiod. Givande lunch med många intressanta diskussioner!

En turbulent verklighet

En turbulent verklighet

Jag befinner mig mittemellan två perioder. Det är dags att avsluta på mitt hemföretag och att gå vidare med att bli utlånad till ett annat företag. Mer än något annat vill jag knyta ihop lösa ändar så att jag får en ren start på nästa företag. Men vad händer? Jag blir sjuk! Mitt i allt detta finns utbildningsdagar inbokade, det ska representeras på en arbetsmässa och jag ordnar med ett studiebesök hos Borås Stad i koppling till Casearbetet. Turbulens!

Så här ser vår verklighet ut och det mestadels på ett positivt sätt. Ja, då syftar jag inte på att bli sjuk vid fel tillfälle utan det konstanta jonglerande som är vår vardag. Att vara trainee innebär en unik frihet om man bara tar för sig. Utöver att komma in i det generella arbete man så småningom ska axla, finns utbildningsdagar, case-arbete, CMB-frukostar och luncher som obligatoriska inslag i programmet. Samtidigt känner jag via mitt hemföretag en frihet att gå på alla intressanta mässor och föredrag utöver detta som kan vidga min förståelse och kompetens inom samhällsbyggnadssektorn. Härom veckan var jag på en arkitekturmässa och snart blir det ett seminarium om träbyggnation. Passar det i schemat och är intressant så är jag där! Samtidigt som veckorna aldrig gått så fort som nu.

Mitt namn är Henrik Sonesson och jag har fram tills nyligen haft min vardag som biträdande projektledare på mitt hemföretag Riksbyggen. Jag har min bakgrund i Väg- och Vattenbyggnad på Chalmers där jag sedan fortsatte på en mjukare bana inom en projektledningsmaster. Jag kommer från en utbildning där man fostrar ett förakt mot arkitekter och där man än idag så vitt jag vet jobbar med noll utbyte, arkitekt- och ingenjörsutbildningarna. Jag har alltid tyckt det varit konstigt när verkligheten är den att vi är högst beroende av varandra i arbetslivet.

Idag befinner jag mig på min kontorsplats på White Arkitekter. Detta fångar konkret vitsen med Framtidens Samhällsbyggare. Jag har nu chansen att inte bara lära mig ritprogram av olika slag, utan jag får hela tiden en ökad förståelse för arkitekters vardag och arbetssätt. Arkitekter är konsulter och att jobba med många olika konsulter är vardag på Riksbyggen. Skillnaden nu är att jag sitter på andra sidan bordet och där är verkligheten annorlunda. Tic, tac, tic, tac.

Men hur gick det då med sjukan och allt? Hur gick det med studiebesöket i Borås? Vi spenderade först en förmiddag på Stadshuset, där flertalet personer från Borås Stad höll olika dragningar inför hela traineegänget. Med inslag av historia, nutida och framtida Borås har vi nu ännu stadigare fötter att stå på i vårt case. Eftermiddagen spenderades sedan med en stadsvandring för att få en känsla för staden som omfattas av vårt case. Kort och gott fick vi ännu en pusselbit i det stora hela. Men nu så sitter jag här vid mitt skrivbord med ett avklarat studiebesök i Borås, en förkylning mindre, en ny organisation att utforska och jag tror nog att den där nya traineen på Riksbyggen åtminstonne fick en ren arbetsplats med ett litet välkomstpaket på bordet på sin första dag. Så jag antar att det löste sig hyffsat.

Slutligen kommer en förklaring till bilden: Den är tagen under stadsvandringen i Borås och fångar ett klotter på en av riksväg 40:s viadukter. Riksväg 40 går rakt igenom Borås och delar i mångt och mycket staden med dess barriäreffekt. Planläggningen av den fordrar en ursäkt.

Ha de gött!

Henrik Sonesson
Biträdande projektledare, Riksbyggen, Trainee, White Arkitekter